Malum quidem nullum esse sine aliquo bono

 

 

Yeah right....



När jag vaknade i morse kände jag en sådan enorm smärta att jag först inte kunde avgöra om den var verklig eller inte. Den var så oerhört stark att jag inte visste vad jag skulle ta mig till, utan blev alldeles handlingsförlamad. Jag kunde inte skrika eller gråta, inte ens jämra mig. Jag lyckades i alla fall förstå att smärtan var verklig och att den bosatt sig i mitt stackars öra. Efter mycket möda klev jag in hos grannen och fick lite goda råd samt en bit kaka att smaska på.


Nu är jag hemma hos min mamma. Det är bra. När man är sjuk är mamma bäst.


Fy tusan! Den här jävlahelvetesskitdatorn raderade mitt jättelånga inlägg och bara bråkar hela tiden. Det var droppen. Nu tar jag min öroninflamation och går.


Dagens ord: AJ!

Dagens ord är inte värt någon dikt. Sådeså.  Hade jag skrivit en så hade den handlat om Bernt, den lilla jäveln som orsakar allt ont och som just nu sitter och trummar på min trumhinna.


Puss på er och på mig själv!


2009-02-12 @ 22:16:13 Permalink Vardag Kommentarer (1) Trackbacks ()



Kommentarer

Postat av: Junie

söt du är, stackars liten :)


2009-02-15 @ 21:19:23
URL: http://junieslashblunie.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback