Broken
Idag är det en mörk dag igen. Känner mig ensam och rädd. Vem finns egentligen där när man behöver dem? Min mamma vill inte prata med mig när jag är ledsen och säger bara åt mig att jag ska sluta. Jag vill inget hellre än att göra henne stolt; skaffa en hög utbildning och ett högavlönat jobb. Men jag är rädd och jag vet inte vad jag vill ägna mitt liv åt.
Jag hade sett fram emot att flytta till Uppsala, det har jag gjort i många år. Nu börjar det snart bli dags. Jag kom in på utbildningen, nu är det bara boende som saknas. Vi verkar dessvärre inte få tag på någon lägenhet trots många månaders sökande. Känns inte alls lika lockande att flytta längre. Älskling och jag kommer kanske inte kunna bo tillsammans och jag kommer inte ha någon att gå ut och roa mig med, eftersom Junie kommer att flytta. Jag som hade längtat över att få vara nära en av mina bästa vänner. Är förstås glad för hennes skull, men det känns som om hennes flytt kommer att ha väldigt stor inverkan på min framtida tillvaro. Om jag inte flyttar till Uppsala, vad händer då? Det är för sent för mig att plugga någon av de andra saker jag skulle kunna tänka mig.
En del av mig vill inget hellre än att redan nu öppna ett litet café, samt ägna mycket tid åt att fortsätta skriva på min bok. Men även det är skrämmande, stort, läskigt och kanske även ensamt.
Jag är så less på ensamheten. Känns som om folk helt slutat att höra av sig frivilligt, som om ingen bryr sig ett dugg. Kanske är jag inte värd det.
Ville få ut så mycket som möjligt av denna sommar, men har fan inte ett enda jävla öre att göra något för, och det plågar mig dygnet runt. Jag har aldrig haft det såhär dåligt ställt, och jag har nog aldrig känt mig så misslyckad förr. Känner mig så vilsen, är inte hemma någonstans och kan inte slappna av.
Det finns bara en person som ständigt står vid min sida, ställer upp så gott han kan, torkar tårar och skänker kramar, och det är min älskling! Jag tror inte att han förstår hur tacksam jag är, det är svårt att visa det ibland när man bara vill krypa djupare in i mörkret.
Jag älskar dig, du har mitt hjärta och håller mig vid liv!
2010-07-18 @ 21:53:58
Permalink
Vardag
Kommentarer (3)
Trackbacks ()
Postat av: Junie
Jag är verkligen ledsen att det blev såhär, jag hade också sett fram emot att bo nära dig igen! Åuffh ångest, jävlajävla människor som sökt mitt program i uppsala och har mage att ha bättre betyg än jag! :(
På torsdag åker jag norrut iaf. Hoppas vi hinner ses ett par eller tre, eller tusen gånger! :)
Och hoppas ni hittar en lägenhet här snart, så ni får bo tillsammans också!
Kram
2010-07-19 @ 06:45:40
URL:
http://sockeriogat.wordpress.com
Postat av: Ingrid
Det är inte lätt att känna sig så vilsen. Om du inte är säker på om den utbildning du kommit in på är rätt för dig eller tvekar inför alla andra alternativ kanske det är bäst att ta en paus och känna efter vad du verkligen vill. Kanske kan du få jobb eller praktik på något café under ett år så att du kan känna efter om det är rätt för dig. Under tiden kanske det växer fram ett beslut om vad du vill. Du kan ju stå kvar i bostadskön i Uppsala och söka utbildningen på nytt nästa år. Lycka till vad du än kommer fram till.
2010-07-19 @ 07:49:34
URL:
http://ibod11.wordpress.com
Postat av: Lovisa Illustratör
Jag vill bara säga att hur det än blir så kommer det att ordna sig! Bostad i Uppsala är grymt svårt att få tag på men det finns. Har hört folk som fick tag i lya i sista sekund :)
Känns det bra med utbildningen, kör på! Känns det inte bra... näe okej då får man testa nåt annat. Jag var jätteosäker på min utbildning första terminen men fortsatte ändå och det är jag glad för.
Och känns det verkligen inte rätt då ska man inte plåga sig igenom det. Det är många år som slösas bort annars.
Om din dröm är en liten butik så uppmuntrar jag dig verkligen att satsa! Att leva sin dröm är underbart! Min mamma tycker jag är helknäpp som startat egen firma som illustratör, att jag borde ha ett "riktigt jobb". Det är så osäkert och blablablaa.... Men vill man så går det, det mottot försöker jag gå efter. Jag fick ett ritblock för ett tag sedan med citatet "If you can dream it, you can do it." - Walt Disney. Det muntrar upp mig iallafall :)
Jag önskar dig STORT lycka till i livet! Om du har några funderingar kring att starta egen firma ELLER att gå på högskola får du gärna höra av dig. Jag har upplevt samma beslutsångest själv :)
Lev väl! Kram
2010-07-20 @ 17:34:45
URL:
http://lovisaillustration.blogg.se/
www.bloglovin.com/
www.l8nyberg.se/