Spunnet socker och förväntningar

 

 

Mycket har hänt sedan jag sist skrev något här. Jag skulle vilja påstå att hela min värld vänts uppochned och att jag hunnit med både rosa moln- svävande och smärtsam vals på rosentaggar.

Jag är glad, väldigt glad, väldigt jätteglad faktiskt. Men jag är också  en aning rädd och nervös.

Thorbjörn och jag skall flytta till Hällefors. Vi har fått tag på en lägenhet som verkar underbar, och jag längtar efter att börja inreda den. Att flytta ihop är ett ganska stort steg, men det känns helt naturligt och självklart nu, som nästa steg i livets svindlande trappa.  Jag vill skapa ett hem fullt av kärlek. Hemma är förvisso alltid där min älskade är, men för mig är det även viktigt att bostaden används till att spendera tid med vänner och familj, först då kan det kännas riktigt som ett hem. Så jag hoppas att nära och kära här uppifrån kommer ner och hälsar på, och såklart att vi träffar mycket nytt spännande folk.

Tänk om jag inte trivs i skolan! Jag är faktiskt livrädd att jag skall komma att hata den, vad händer då? Vi kan inte direkt flytta på en gång. Antar att jag blir tvungen att bita ihop. Men så farligt kan det väl inte behöva vara? Ett år, nej, inte ens det. Det är inte lång tid, jag kan klara av det.

Varför oroar jag mig så? Livet leker, jag borde slappna av och bara låta mig berusas av nuet! Just precis nu så ska vi bege oss ut på möbeljakt, det skall bli spännande vill jag lova. Pengabristen är ett stort problem, men mitt oerhört starka ha-begär övervinner oftast all världens svårigheter.





Puss på er goingar! Saknar!
<3





2009-07-02 @ 10:47:01 Permalink Funderingar Kommentarer (0) Trackbacks ()



Kommentarer


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback