Förödelsedagen nr 21
Så var man 21. Vad är det att fira egentligen? Att jag har ett år mindre kvar att leva?
Dagen har varit som de flesta andra dagar, lite mer ont i lungan dock, men men. Tyvärr kändes det i kroppen att det var något speciellt i morse, hade helst ignorerat födelsedagen helt, men känslan fanns där. Sov större delen av dagen, blir så trött av allt smärtstillande jag äter.
Fick en hel del gratulationer på facebook, men bara ett enda sms. På facebook ser ju folk när man fyller år, bara en bråkdel av dem som gratulerade skulle annars veta att jag fyllde år idag, och ytterst få skulle ha hört av sig ändå, det blir liksom så lätt att bara slänga iväg ett "grattis" på facebook. Men det är fint att folk gör det, det är ju faktiskt en liten ansträngning i alla fall och somliga bryr sig verkligen, det vet jag. Jag bryr mig, det är klart jag gör, även om jag önskar att jag inte gjorde det.
Hade gärna haft ett hem att bjuda hem vänner till på tårtkalas, eller vänner som frivilligt tog med mig ut och firade. Det skulle nog trots allt vara skönt att ha en hel dag som fick handla om bara mig, inte för att jag är värd det egentligen, men lite bekväm är man ju..
I morgon slipper jag känna mig så där extra ensam i alla fall, då kan jag ägna mig åt självömkan av annat slag.
Tackar ändå hjärtligt för alla gratulationer och för fina presenter!
2010-12-07 @ 20:47:37 Permalink Vardag Kommentarer (3) Trackbacks ()
www.bloglovin.com/
www.l8nyberg.se/