Amor vincit omnia
Jag har verkligen kört fast med skolarbetet nu. Börjar ångra mitt val av tema. Jag skall utifrån kärlek skapa ett mönster (ej bestående av hjärtan!) som skall kännas allmängiltigt, inte allt för uppenbart och framför allt så skall det vara snyggt och inge trygghet. Jag kan ju inte rita eller klippa rakt, vilket är oerhört viktiga grundförutsättningar för att klara av att utföra denna uppgift på "rätt" sätt. Jag vågar inte ens försöka mig på att skapa något på datorn, för då finns det ju så begränsat med möjligheter (som jag ändå inte behärskar), vilket lär få mig att må ännu sämre. Åh, om jag ändå kunde rita! Jag vet ju så väl vilken känsla jag vill förmedla, och jag önskar verkligen att jag kunde skapa något fint.
Jag är helt enkelt inte kreativ nog när det gäller sådana här saker. Måste verkligen slutföra detta projekt, annars kommer jag nog ha väldigt svårt att förlåta mig själv. Jag är ju inte typen som ger upp! Men med tanke på lärarens kommentarer till andra (superduktiga!) elever så är jag rädd att misslyckas och få höra hur dålig jag är. Hittills har hon ju bara ingett hopp och sagt att hon vet att jag har saker inom mig och att jag kan klara detta.
Jag vågar inte ens gå till skolan idag och tala om att jag kört fast igen, utan att ha kommit någon vart. Hon får saker och ting att låta så enkelt att jag inbillar mig att jag kan göra dem, och sen blir jag bara besviken när jag inte kan.
2010-01-29 @ 13:48:32 Permalink Vardag Kommentarer (0) Trackbacks ()
www.bloglovin.com/
www.l8nyberg.se/