Livet är ett lidande

 

 

Idag har det varit en väldigt jobbig dag, liksom de flesta andra dagar den senaste tiden. Skolan är bara pest och pina och jag känner mig värdelös. Det spelar ingen roll vad man gör, ingenting duger ändå, och instruktionerna ändras hela tiden. Nu har jag bara en dag på mig att bli klar, och det kan ju bara gå åt helvete. Min grundidé är dessutom förbrukad av någon annan, så jag ska helst komma på ett helt nytt koncept också. Jag vill bara gråta, skrika eller bara säga ifrån på skarpen när jag blir nertryckt. Men nej då, jag vill inte göra mig ovän med någon, så jag tar bara åt mig all skit och lagrar den inom mig. Det är ju alltid bra att kunna plocka fram allt det negativa en grå och dyster dag som denna, när man kan behöva känna sig extra liten och dålig.

Nej, nu är jag väl lite väl negativ. Jag ska försöka vara duktig i morgon, men det är mycket annat som ska ordnas då också. Måste ju packa, städa och ordna lite praktiska saker innan älskling och jag åker hem till Jämtland! Vill bara hem till mamma nu! Men som vanligt blir det väldigt intensivt då det är massor som ska hinnas med under vår vistelse. Jag måste köpa massa tråkiga saker och kommer göra av med onödigt mycket pengar. Usch!


Dagens dikt blir en även den än gammal sådan, då jag inte direkt känner för att skriva just nu.


Livet är ett lidande

Livet är ett lidande,
en uppförsbacke
till synes utan slut

Ännu en morgon gryr,
ytterligare en ångestfylld dag
förväntas du klara av

Mörkret faller inom dig
redan vid gryningens begynnelse,
du lyckas aldrig fly

Drömmen om lycka är naiv
sanningen är, en helt annan
och tiden räcker inte till

Det är oundvikligt
att allt en dag tar slut
då ingen livslust finns

Moder jord sviker inte,
det är du som förstör
enbart genom att leva

Ta vara på livet,
njut av att lida
eller plågas i oändlighet

Du ska dö en dag,
det ska även jag
men än finns smärtan kvar

Vad som väntar vet vi ej
vi kan gå framtiden till mötes
eller enfaldigt springa

Livet är ett lidande,
en uppförsbacke
till synes utan slut

men kanske, kanske
vänder det en dag



2010-03-24 @ 22:19:28 Permalink Dikter/Skrivande Kommentarer (3) Trackbacks ()



Kommentarer

Postat av: Den Okände Poeten

vad kul att du har gett ut böcker med dina dikter, det är någonting jag hoppas på att göra någon gång fast då måste man ju kanske bli lite bättre haha :)


2010-03-24 @ 22:57:51
URL: http://denokandepoeten.blogg.se/

Postat av: Junie

Vacker dikt, känner tyvärr igen mig mycket i den just nu. Brallan, självklart ska du inte låta någon trycka ner dig, men jag hoppas att du inte ställer för höga krav på dig själv heller. Man måste inte alltid vara duktig och verkligen inte perfekt. Jag förstår att det är svårt, men tror du inte att du skulle kunna vända det hela till att bli roligt om du bara koncentrerade dig på just det i stället för att vara duktig? Det kan ju ändå knappast bli sämre än att hoppa av skolan? Kramar i massor <3


2010-03-25 @ 10:09:51
URL: http://sockeriogat.wordpress.com

Postat av: Kristin

Väldigt sorgsen men oerhört fin dikt. Det måste jag säga. Hoppas att du har det bra hemma vännen, trots omständigheterna. Kramar


2010-03-27 @ 21:29:01
URL: http://kristinrenofalt.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback